Om du har fått ett e-postmeddelande som ser ut att ha skickats från en bank eller svensk myndighet, där du blir ombedd att uppge konfidentiell information, så är det ett falskt e-postmeddelande och försök till phishing.
Falska e-postmeddelanden syftar till att samla konfidentiell information från dig, exempelvis ditt personnummer, inloggningsuppgifter, kortuppgifter (kortnummer, utgångsdatum, CVC kod).
Lämna aldrig ut dina uppgifter, även om texten i meddelandet säger att du bör göra det.
Så känner du igen falska e-postmeddelanden
Skadliga e-postmeddelanden kan komma från både kända och okända avsändare. Du bör vara uppmärksam på e-postmeddelanden som:
- länkar direkt till en inloggningssida och uppmanar till att logga in med lösenord och personnummer
- inte är riktade till dig personligen
- har ett märklig ämnesrad, eller är skrivna på ett främmande språk
- innehåller ett dåligt språk, till exempel stavfel
- uppmuntrar dig att ladda ner ett program för att förhindra en virusattack
- uppmuntra dig att lämna konfidentiell information, till exempel kortinformation eller inloggningsuppgifter
- ber dig att vidarebefordra ett e-postmeddelande till dina kontakter
- kommer från en okänd e-postadress eller avsändare
- verkar komma från en betrodd avsändare, såsom en välkänd bank eller kreditkortutställare, Microsoft, Google eller liknande
- lovar pengar eller hotar att stänga ditt konto om du inte uppger ditt personnummer, koder för din bank eller kreditkortsinformation.
Falska e-postmeddelanden som är bekanta
Ofta innehåller dessa e-postmeddelanden falska påståenden, till exempel att ditt kort har använts utan din vetskap. I liknande meddelanden uppmanas du sedan att klicka på en länk som tar dig till en verklighetstrogen kopia av en webbplats - till exempel din banks - där du blir ombedd att ange dina personliga uppgifter. Observera att bankerna aldrig frågar efter kontonummer eller annan konfidentiell information via e-post.
Det finns några sätt som e-postprogram kan upptäcka att ett meddelande är skickat från en falsk avsändare. Vid falska e-postutskick är det vanligt att domännamnet innehåller små avvikelser och felstavningar, såsom till exempel handbank.se eller seb.cn.
Om du har tagit emot ett falskt e-postmeddelande:
- Besvara aldrig meddelandet.
- Om du har öppnat meddelandet, klicka aldrig på eventuella länkar i meddelandet.
- Ange aldrig dina personliga uppgifter
- Om du har angivit dina kortuppgifter, ring din bank eller kortutgivaren för att spärra ditt kort.
- Om du har angivit dina kortuppgifter, inloggningsuppgifter ska du omgående ringa din bank eller kortutgivaren för att få hjälp att spärra aktuella konton/tjänster/personligt lösenord till Internetbanken, samt eventuella registrerade obehöriga överföringar
Så skyddar du dig mot telefonbedrägerier
1. Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Någonsin. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.
2. Använd aldrig din bankdosa eller bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig. Ingen seriös aktör skulle be dig om det per telefon.
3. Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få ringa tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på. Det gäller oavsett om personen säger sig vara en nära släkting eller från banken, ett företag eller en myndighet.
4. Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på nätet för att lura dig.
5. Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående. Polisanmäl alltid och ta stöd av människor i din närhet.
Källa: Polisen.